"Men det skulle gå många herrans år innan jag kunde börja övervinna, eller komma till botten med den återkommande outhärdliga brudlängtan, som kanske egentligen "bara" var snömannens kakelungslängtan. Långa perioder kunde jag inte träffa en man utan att genast fråga, om han inte ville gifta sig med mig. Jag vet inte, men det var som att få en "stämpel" på att man är något värd, att man kort och gott hör hemma i kretsen av normala människor. För man kunde gott bli utmattad av att hela tiden behöva "uppfinna" livet, att leva utan alla de ramar, som gör livet till en mer eller mindre automatisk historia"
ur Suzanne Bröggers Crème Fraîche
/Fröken D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar