Sidor

torsdag, oktober 30, 2008

skräcken


jag vet inte hur jag ska börja det här. jag har nog fyra påbörjade meningar som jag inte kunnat fortsätta från för allt låter corny eller bara tort och tråkigt. det låter fel, för en känsla som är fel? en känsla som infinner sig när allt blir lite för naket. när jag vet att han vet
allt det där. och han står där framför mig och jag vet att det är meningen att jag ska vilja se honom naken, jag ska vilja ha honom naken och nära, när det är meningen att jag ska vara kåt. men inget händer. när sängen är för trång och det är för svettigt undet täcket som klibbar fast och jag inte kan röra mig för mitt knä hamnar antingen i väggen eller i en rygg. en rygg som känns för nära för att vara nära. när den fysiska närheten gör att jag sätter upp en skyddande vägg.
när vi ligger med varandra och det är
för mycket ord. när närheten som har fått mig att våga säga det jag vill ha, när närheten har blivit min hjälp till att öppna munnen och sätta ord och fingrar på och i min fitta. språket som närheten har fått har kantats av vår gemensamma fånighet, men när jag vill ha allvaret vet jag inte hur jag ska ta fram det, utan jag klär det i fånigheten och någonstans i magtrakten börjar jag må illa.
det är först ett par mil senare som en telefon blir blöt av tårar men jag säger inget av det här. jag säger allt det andra. allt det andra som tar för stor plats och som inte är van att behöva kämpa om uppmärksamheten.
men nakenheten, den fåniga nakenheten, när jag inte vill se honom stå naken framför mig, sträcka på sig och plötsligt stega iväg och fisa, komma tillbaka och le under lugg. bekvämligheten som jag inte vill vara utan men som jag ibland vill slippa. som jag vill byta ut mot oberäkneligheten, mot kuken i fittan och inte veta precis vad han vill men att han tänker ta mig med där det är som bäst och hårdast. där jag inte måste vara den som lägger en hand mot min hals, ser till att knullet är hårt nog, kommer med skamligast förslag eller ser till att bli used. det är det här som skrämmer mig mest. att nakenheten ska bli ett fall.

/fröken D

Inga kommentarer: